I väntan på Jacques bjuder på en himla rolig, vrickad, djup och fantastisk berättelse om väntan på en stora kärleken. Vi följer huvudpersonen Lollo som är fast på kundtjänst och drömmer om ett annat liv. När hon hittar en förkrossad mamma i sitt trapphus som säger att hennes son är försvunnen tycker Lollo att det är hennes plikt att hitta den här personen, och hon börjar också tro att det kanske kan vara hennes drömprins.
Som jag skrattade till den här boken! Och som jag höll på att börja gråta. I väntan på Jacques innehåller hela känsloregistret, allt från de vrickade scenerna som får en att undra hur Säfström har lyckas komma på allt det här, för att i nästa sekund gå in på ett så känsligt ämne som gör att blir svårt att hålla känslorna i styr. Jag gillar hur Säfström har byggt upp huvudpersonen som en som inte riktigt tänker efter förrän det är försent och hur Säfströms fantasi bara har bubblat i den här berättelsen.
Jag fastnade direkt för den här boken och kunde knappt sluta läsa när jag väl började. Jag tyckte från början inte så mycket om huvudpersonen och hur naiv hon var i sitt beteende, men efter att jag kommit in i boken mer så insåg jag att hon ändå var rätt roligt att följa. Jag gillar hur Säfströms förmåga också att kunna gå från väldigt roliga och konstiga situationer till att det blir mer tryckt stämning som tar upp viktiga ämnen, men som ändå inte gör det stelt och konstigt i bokform.
Jag kommer absolut att läsa mer av Elin Säfström och jag hoppas att du som har någon form av streamingtjänst sätter denna i din bokhylla och lyssnar/läser pronto, för den kommer ut idag 2/3!
I väntan på Jacques av Elin Säfström handlar om Lollo som lever ett rätt tråkigt liv. Tråkigt singelliv, tråkigt jobb med tråkiga och jobbiga kunder och dessutom en galet elak chef. Visserligen har hon en trevlig vän och arbetskamrat i Asad, men i övrigt är det rätt kasst med det mesta. Förutom dagdrömmarna om den exotiska, supersnygga Jacques då.
När Lollos granne Jack försvinner springer hennes fantasi iväg och den verkliga Jack (som hon inte träffat) och förföraren Jacques (som inte finns) smälter samman i en riktig drömman. Eftersom Lollo inte riktigt är som alla andra går hon med all sin energi in för att hitta Jack. Till sin hjälp har hon Jacks bästa vän Kurre, men hon leker ofta privatdetektiv själv genom att söka upp Jacks flickväns och hennes läskiga bröder. Teorierna om hur Jack försvunnit spårar minst sagt ur när Lollo går all in.
När jag träffar Elin Säfström på nästa mingel på säg Bokmässan kommer jag att med gott samvete kunna skåla i bubbel utan att behöva tänka på det faktum att jag inte var överförtjust i hennes ungdomsbok En väktares bekännelse, för jag tycker verkligen om hennes senaste, både hysteriska och galna bok I väntan på Jacques. Nu vill jag göra två tydliggöranden innan jag går vidare:
Det var inte jag som berättade för författaren att hennes bok inte passade mig, det var hon som (väldigt spontant) utbrast “oj, du gillade VERKLIGEN inte min bok” på ett bubbelmingel.
Det är absolut inget fel på En väktares bekännelse, det är bara jag som är dålig på är att läsa urban fantasy.
Jag föreslår en bubbelskål för Jack, Lollo och Kurre nästa gång vi ses Elin som tack för den här galna historien. Det finns absolut inget som är lagom med I väntan på Jacques, men det är inte alltid så att lagom är bäst.
I väntan på Jacques blev min söndagslyssning och det var perfekt lättsam underhållning en riktigt grå och ruggig marsdag. Lollo är några och tjugo, vantrivs med sitt jobb i kundtjänsten på det stora teleföretaget och har just flyttat in i en ny lya.
När hon en dag kommer hem från arbetet så möter hon en äldre kvinna som sitter i trappan. Det visar sig att hennes son Jacques, som bor en trappa ner från Lollo, är försvunnen. Lollo dras in i letandet efter Jacques och lär känna både hans vänner och flera grannar och livet förändras sakta från ett liv med fryspizza, lösgodis och småprat med undulaten till en fritid fylld av spaning, svartklubbar och pianospel. Grannen Jacques är precis en sådan kille som Lollo alltid drömt om och snart tänker hon på honom som sin pojkvän, det är ju bara det att han faktiskt är försvunnen och inget verkar veta var han är.
Lättlyssnat, humoristiskt och lagom med svärta som får ta plats på ett självklart sätt gör det här till en charmig läsning passande för en ledig dag.